En pensel är liksom en kamera ett verktyg. Ett verktyg för att kommunicera och uttrycka sig med. Den enda skillnaden är att kamerans konstruktion idag är så otroligt mycket mer komplex än en pensels. Skapar vi därför mer intressanta och uttrycksfulla bilder med en kamera? Är det verktygets komplexitet som avgör hur slutresultatet blir?

I fotovärlden idag verkar det mesta bara kretsa kring en sak; utrustning. Det florerar rykten om nya kameramodeller som sätter igång diskussioner världen över. Tror vi verkligen som fotografer att vi skapar bättre bilder om vi äger den allra senaste kameramodellen? Gör alla de nya häftiga funktionerna att vi utvecklas som fotografer?

Själv är jag av åsikten att ett överflöd av funktioner lätt hämmar kreativiteten och istället för att ägna tid åt vårt bildskapande så riktar vi all vår uppmärksamhet åt att försöka lära oss alla dessa nya funktioner. Jag tvivlar på att Monet eller Picasso ägnade sin tid åt att hela tiden prova nya penslar och färger. Jag tror snarare att de koncentrerade sig på att bemästra de verktyg de redan hade.

Med detta menar jag inte att det är fel att köpa ny kamerautrustning, men jag skulle råda dig till att fundera kring av vilken anledningen du gör det. Kameran är, liksom penseln, bara ett verktyg att skapa med. Det är personen bakom kameran som skapar.

Är du intresserad av naturfotografering så kommer du i slutet av september bli glatt överraskad. Mer än så kan jag inte säga för tillfället även om jag gärna skulle vilja det. Håll utkik här för mer information när det börjar närma sig.

Blåsig skymning, Tarfala

Månadens bild kommer något sent den här månaden beroende på att jag kom hem från andra fjällturen igår. Bilden skapades en blåsig kväll i Tarfaladalen. Det hade regnat i tre dagar när det slutligen klarnade upp. Vinden, som tog fart över sjön, gjorde det väldigt svårt att fotografera och det avtonade gråfilter som jag handhåller framför kameran höll på att blåsa mig ur händerna vid flera tillfällen. Ofta är det dock dessa tillfällen som ger intressanta bilder.

En timme efter det att bilden skapades plockade jag ner tältet och begav mig iväg på en nattvandring mellan Tarfala och Unna Räita, det som i folkmun kallas trepassleden. Att vandra på natten i slutet av juli är en härlig upplevelse. Solen hinner precis ner under horisonten innan den går upp igen.

Nu blir jag hemma ett tag för ett sedan eventuellt göra en tur i september till obestämd destination.